Den mindre versionen av boken, Vardagspsykopater,  finns nu i nytryck (november 2017) och går att köpa direkt från förlaget Recito eller från Bokus och Adlibris

Manliga och kvinnliga psykopater

Det finns en spridd föreställning att alla, eller nästan alla, psykopater är män. Framträdande forskare menar att det är en felaktig uppfattning. Babiak & Hare (2006) kopplar detta till förvrängningar av könsrollsbegreppen. Även när män och kvinnor visar liknande beteenden så tenderar en kliniker att säga att männen är psykopater, under det att kvinnorna hellre diagnostiseras som histrioniska (hysteriska) eller som narcissister, det vill säga man utgår från sina föreställningar att en psykopat ska vara tuff, dominerande och aggressiv – och att en kvinna som inte beter sig så, inte är psykopat.

Bedömaren låter sig alltså vilseledas av den stereotypa uppfattningen av hur män resp. kvinnor ska bete sig. Även om samhället misslyckas med att inplantera samvete hos vissa personer, så blir de ändå medvetna om samhällets förväntningar på dem som män resp. kvinnor. Så den kvinnliga psykopaten utvecklar till fullo den passiva, till synes varma och beroende sexrollsstereotypen under det att den manliga utvecklar sin machoframtoning med förnedrande och aggressiv framtoning.

Alltså, både manliga och kvinnliga psykopater utnyttjar samvetslöst sin omgivning – men med olika metoder (Strand, 2006).

Det är förvisso vanligare att män begår fler våldshandlingar än kvinnor, men då är det vanligen män som misshandlar andra män. När kvinnor begår våldshandlingar riktas det oftare mot den egna familjen (Hare, 1993). Barnamord begås dubbelt så ofta av kvinnor (Nordström, 1997, citerar d´Orbán 1979). Kvinnliga psykopater kan således lämna den kvinnliga stereotypen och bete sig lika kallblodigt fysiskt våldsamt som män. Här måste man förstås beakta exponeringsfaktorn, dvs. mammor umgås vanligen mer ofta med sina barn än papporna.

Att det till och med är vanligare att kvinnor misshandlar sin partner än att män gör det, och att det oftare är kvinnor som börjar tillgripa fysiskt våld har påvisats av Gill (1979, 2005). Fenomenet har börjat uppmärksammas mer i svensk press runt årsskiftet 2007/2008 (t ex i SvD, 2008-01-02)

”Flickor är mer indirekta och använder verbal aggressivitet mot andra, som till exempel utfrysning och förtal i kamratgruppen, snarare än fysisk aggressivitet” (Loeber, m fl 2002).

Den idag vanligaste skalan för mätning av psykopati, Robert Hare's PCL (Psychopathy Check List) borde lägga mer betoning på egenskaper som impulsivitet, hänsynslöshet, vårdslöshet och försummande av andra (Strand, 2006) så att kvinnlig psykopati blir mer uppmärksammad.


Referenser

Babiak, Paul och Hare, Robert D (2006) ”Snakes in Suits: When psychopaths go to work.” New York: Harper Collins.

Elmgren, K. & Nordström, K.(1997). ”Eldsanläggelse – ett rop på hjälp!” Läkartidningen, volym 94, nr 45, sid. 4063-4068

Gill, Peter E. (1979) "Moral judgements of violence among Irish and Swedish adolescents." Göteborg Studies in Educational Science. Nr 32

Gill, Peter. (2005) (personlig kommunikation). "Papers presenterade vid forskningskonferensen i Kön och våld: makt, motstånd och utmaningar för framtiden, i Göteborg 10-12 juni 2005"; A. ”Gender Patterns of Victimhood and Participation in Intimate Partner Violence among Swedish Students”. B. ”Gender Differences in Actual Experience of Violence: Results from Interviews with 334 Swedes”. C. ”Women as Men: The Scripting of Androgynous Violence”.

Hare, Robert (1997) "Psykopatens värld". Studentlitteratur, Lund

Loeber R, Burke JD, Lahey BB. (2002) ”What are adolescent antecedents to antisocial personality disorder?” Crim Behav Ment Health. 2002; 12(1):24-36

Strand, Susanne (2006) "Violence risk assessment in male and female mentally disordered offenders - differences and similarties." Doktorsavhandling, Mittuniversitetet, Sundsvall

© Denna text får inte kopieras utan tillåtelse från Sigvard Lingh

 

 

 

Psykologverksamheten

 Se även Sigvard Linghs hemsida för sin privata mottagning